Är lite tjurig på en sak, kanske inget att vara tjurig på men endå.

Har en bärbar dator och den ska vara 40 GB stor fast igentligen är den ca 38 GB stor, alltså ca 2 GB finns inte.
Kanske låter lite men endå, då kan väll tillverkaren skriva att den är 38 GB stor

de räknar att en kb är 1000 bytes o.s.v.
innebär att 40 000 000 000 bytes är 40 Gb,
men egentligen är det 37,2529 Gb

/micke

mm då räknar dom verkligen fel.

Ett annat sätt är att dom avrundar.

Kan vara positivt om dom avrundar nedåt i så fall :-)

Är inte säker på hur de räknar etc, men när du formaterar disken behövs en hel del utrymme för informationen om var alla filer ligger etc...

/Thomas

Hej,

Nej de räknar inte fel, de räknar enligt prefixens ursprungliga betydelse. k = 1000, M = 1000000 osv. Att man i datorvärlden ofta använder multiplar på 1024 bryr sig inte hd tillverkarna om, eftersom det ur marknadsföringssynpunkt ser bättre ut om man struntar i det eftersom man då får större värden. Och eftersom alla göra så, så har det ingen betydelse i praktiken.

Att sedan man som användare kan känna sig lite lurad är en annan ska, men det finns faktiskt ingen lag som säger att man måste använda faktor 1024 så de gör inget fel egentligen.

// Johan

Så om jag använder ett annat k som jag definierar till 75, M till 100 och G till 125 så är det också ok?
Och att jag har en diskett på ett par GB är ok?

Nej, det där är snudd på vilseledande marknadsföring. I alla datorsammanhang har 2^10 varit det gängse standardsteget mellan prefix. Att det sen är ett olyckligt val förändrar ju inte den saken. Sen är ju inte sannolikheten att ki, Mi, osv. kommer att bli populära inte så där överdrivet stor. Jag tror iaf inte att jag kommer använda dem inom de närmaste åren.

Hårddisktillverkare har räknat enligt prefixens korrekta betydelse i alla tider, så basen två är inte allenarådande i alla datorsammanhang.

Men visst är det lite förvirrande ibland. Storleken på CD-skivor anges till exempel i MiB, medan storleken på DVD-skivor anges i GB.

Niklas,

Nu får du skärpa dig. Det är inte alls i närheten av lurendrejeri. Prefixet k för kilo betyder 1000 och inget annat. Och det är faktiskt allenarådande. Så skall man vara noga så gör faktiskt hårddisktillverkarna rätt, när de väljer att följa ISO-standarden.

Att sedan många slarvar i datorsammanhang gör inte att de har fel. De kan knappast beskyllas får något när det är många andra som inte gör rätt. Sedan kan man ju tycka att det vore trevligare om alla i datorsammanhang använde ki, Mi osv, men så är det tyvärr inte och det häjlper inte att gnälla utan att inse att världen ser ut som den gör.

// Johan

<b>>Så skall man vara noga så gör faktiskt hårddisktillverkarna rätt, när de väljer att följa ISO-standarden. </b>
Vilken ISO-standard säger att k betyder 1000?

SI-systemet må visserligen ha gett prefixen definition, men vad jag vet är det ingen som ens försökt påstå att alla datortermer ska lyda under SI-systemet.


Eller om vi säger så här: vad betyder tecknet ' ?
Jag skulle kalla det derivata, men en ekonom skulle kalla det för 1000. Men om jag skriver f', och en ekonom vill ha det till 1000 stycken f, så betyder inte det att han har rätt. Det är hur jag skriver i mitt sammanhang, det är inom matematiken man använder prim-tecknet som derivata.
Om ekonomen inte förstår det när han diskuterar matematik, så är det han som gör fel.

Det jag säger är att hårddisktillverkare är i en bransch där man förväntar sig att k betyder 1024 - där all programvara använder det värdet, och sen ändå använder det som 1000.

<b> SI-systemet må visserligen ha gett prefixen definition, men vad jag vet är det ingen som ens försökt påstå att alla datortermer ska lyda under SI-systemet. </b>

Nej, man kan ju leva i sin egen värld och hitta på egna saker. Sedan kan jag bara önska dig lycka till att försöka ha en vettig kommunikation med någon. Jag kan ju hitta på egna ord: blipprx skfrump... verkar inte så meningsfullt....

Anledningen till att det finns standarder är att man skall kunna underlätta kommunikationen med varandra, så att man slipper förklara vad som åsyftas. Så visst vill du leva med egna tolkningar så gör så, jag skall inte hindra dig, men förvänta dig inte att någon skall förstå vad du menar och framförallt kom inte och gnäll för att du inte fattar andra...

// Johan

<b>>Nej, man kan ju leva i sin egen värld och hitta på egna saker. Sedan kan jag bara önska dig lycka till att försöka ha en vettig kommunikation med någon. Jag kan ju hitta på egna ord: blipprx skfrump... verkar inte så meningsfullt....

Anledningen till att det finns standarder är att man skall kunna underlätta kommunikationen med varandra, så att man slipper förklara vad som åsyftas. Så visst vill du leva med egna tolkningar så gör så, jag skall inte hindra dig, men förvänta dig inte att någon skall förstå vad du menar och framförallt kom inte och gnäll för att du inte fattar andra... </b>
Herregud, lugna ner dig...

Du missförstår vad jag skriver. Vi <b>har</b> en standard inom datorvärlden som säger att kB innebär 1024B. Vi har en standard inom naturvetenskapen som säger att k=1000, och att grundenheten för längd heter meter. Vi har en amerikansk standard som säger att grundenhet för längd heter fot. Vi har en CGS-standard (Gauss) som säger att grundenheten för längd heter centimeter.

Det finns olika standarder. När man kommer in i en bransch, ett land, etc., så förväntas man använda den gängse standarden i det området. Sålunda förväntas kB betyda 1024B inom datorvärlden.

Hej Niklas,

Du får hemskt gärna visa på den standard som säger att en kilobyte är 1024 byte. Någon sådan standard finns nämligen inte. Däremot är det praxis att man använder sig av denna betydelse i många datorrelaterade sammanhang, dock ej hårddiskar. När det gäller hårddiskar använder man sig av "praxisen" att följa gällande internationell standard där prefixet kilo betyder 1000.

Vidare så förkortar man byte med gement b och inte versalt B. Även detta är en internationellt reglerad standard. Okunniga brukar använda b i betydeslen bit, men bit är redan det en förkortning och är den gällande enhetsbeteckningen för just bit (eller binary digits om man vill uttyda förkortningen). Precis som man t.ex. inom kemin använder mol så kan alltså en enhet bestå av flera bokstäver. Och så länge inte enheten är baserad på personnamn så är det gemen bokstav som gäller. Således m för meter, g för gram medan det heter W för Watt, V för Volt etc.

Att påstå att cm är den officiella enheten för längd är också fel. Den officiella enheten för längd är meter. Det är mycket ovanligt att prefix ingår i grundenheten, men det kan dock förekomma. Ett exempel är att man i många sammanhang (dock inte alla) använder man sig av kg som grundenhet.

Så för att summera, det är inte konstigt att ha fel ibland. Däremot så är det inte fel att inse att man har fel och lära sig av situationen. Och i detta ärendet ar du en del att lära.

// Johan

> Vidare så förkortar man byte med gement b och inte versalt B. Även detta är en internationellt
> reglerad standard.

Har du något du kan hänvisa till för denna standard? Svenska datatermgruppen skriver däremot:

"Några fastställda beteckningar för byte och bit finns däremot ännu inte, men B har vunnit viss spridning som förkortning av byte. Ofta ser man att B även får stå för bit, men det är naturligtvis inte lyckat. Vi rekommenderar därför att både bit och byte alltid skrivs ut."

http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a6

Hej Göran,

De här med standarder är ett område som är betydligt större än vad de flesta anar. Just läroboken i detta ämnet som jag hade i skolan har jag sedan länge inte kvar, tyvärr. Däremot är jag övertygad om att du kan hitta informationen någonstans på standardinstituens och -organisatioernas hemsidor, du kan t.ex. prova följande:

http://physics.nist.gov/cuu/Units/index.html
http://ts.nist.gov/
http://www.bipm.org/en/home/
http://www.oiml.org/
http://www.sis.se/DesktopFront.aspx
http://www.cf.ecp.fr/cadreexplorerprojetsi.htm


Om du inte hittar det där så har säkert närmsta bibliotek någon av deras böcker på sitt lager. Kul att du är intresserad av ämnet du också. Ju fler som är noga med detaljerna desto färre missförstånd blir det. :-)

// Johan

PS. Det finns mängder med lustiga tolkningar i detta och andra ämnet på internet. Så bara för att man hittar en hemsida, även från seriösa aktörer, så innebär inte detta att de har rätt. T.ex. så är datatermgruppen inte något standardorgan. Dock har det gjort mycket gott för svensk datorrelaterad terminologi.

<b>>Du får hemskt gärna visa på den standard som säger att en kilobyte är 1024 byte. Någon sådan standard finns nämligen inte. Däremot är det praxis att man använder sig av denna betydelse i många datorrelaterade sammanhang, dock ej hårddiskar. När det gäller hårddiskar använder man sig av "praxisen" att följa gällande internationell standard där prefixet kilo betyder 1000.</b>
Med "standard" syftade jag inte till en skriven förordning, utan till praxis. Inom datorbranschen använder vi oss i allmänhet av 1024 som steg.

<b>>Vidare så förkortar man byte med gement b och inte versalt B. Även detta är en internationellt reglerad standard. Okunniga brukar använda b i betydeslen bit, men bit är redan det en förkortning och är den gällande enhetsbeteckningen för just bit (eller binary digits om man vill uttyda förkortningen). Precis som man t.ex. inom kemin använder mol så kan alltså en enhet bestå av flera bokstäver. Och så länge inte enheten är baserad på personnamn så är det gemen bokstav som gäller. Således m för meter, g för gram medan det heter W för Watt, V för Volt etc. </b>
Helt irrelevant.

<b>>Att påstå att cm är den officiella enheten för längd är också fel. Den officiella enheten för längd är meter. Det är mycket ovanligt att prefix ingår i grundenheten, men det kan dock förekomma. Ett exempel är att man i många sammanhang (dock inte alla) använder man sig av kg som grundenhet. </b>
Detta visar snarare på din okunnighet än något annat. I det (mycket vanliga) gaussiska systemet använder man Gauss för magnetfält istället för Tesla, centimeter istället för meter, gram istället för kg, etc. Systemet ger bra storleksordningar på många enheter vid många typer av experiment.

Sen finns ju naturligtvis annan praxis inom t.ex. den subatomära fysiken, där vi har fermi för längd, elektronvolt för massa och energi, eller inom fasta tillståndets fysik där vi allmänt har Ångström som längdenhet. Men till skillnad från CGS, så är det inga skrivna "standarder", utan då snarare praxis, om man ska märka ord.

<b>>Så för att summera, det är inte konstigt att ha fel ibland. Däremot så är det inte fel att inse att man har fel och lära sig av situationen. Och i detta ärendet ar du en del att lära. </b>
Jag tror att du fortfarande inte insett vad jag har skrivit.
1. I en viss bransch i ett visst område använder man sig av en viss praxis. Alla som är på det stället förväntas använda sig av samma praxis.
2. Så fort man avviker från praxis så betraktas det man säger som fel, om man inte poängterar att det man säger följer en annan praxis.
3. Hårddisktillverkarna står i en bransch där man traditionellt har en ovanlig definition på k och M vad gäller olika typer av minne. De förväntas därför använda denna definition. Eftersom de inte gör det är det snudd på vilseledande marknadsföring.

Jag är inte på något sätt mot standarder, men vissa saker är för inrotade för att det skulle kunna vara meningsfullt att ändra dem på hyfsat kort sikt. Jag anser till exempel inte att man bör göra om dygnet till decimalt, med 10 timmar per dygn, etc., och inte heller att man bör övergå från grader till nygrader.

Det lämpligaste hårddisktillverkarna kunde göra skulle vara att börja ange sina storlekar i GiB, osv.

Jisses börjar bli krig här inne på min lilla fråga?