Ibland när det är stjärnklart kan man se en svag ljuspunkt sakta röra på sig på himlen. Den ser precis ut som en svag stjärna, den blinkar inte alls och rör sig i en rak linje med konstant fart. En bekant sa att man kan se satelliter på detta sätt när solen lyser från rätt vinkel och får den att blänka. Stämmer detta?
Jag tycker en rymdsatellit borde vara så liten att den blir osynlig för blotta ögat från markytan...

Valiant,

En satellit vet jag inte, men den internationella rymdstationen, IIS, ska du kunna se från jorden som en ganska stark punkt.. den ligger ca 30-32mil ut i rymden (en låg geostationnärbana) =)

En geostationär bana innebär väl att den från jorden sett befinner sig på samma ställe hela tiden. Den jag såg rörde sig som sagt hela tiden. Senast jag såg en sådan ljuspunkt var ikväll (därför jag kom på att posta här). Har tänkt lite mer på hur den rörde sig och den gick söderifrån och rörde sig norrut.

Det går alldeles utmärkt att se sateliter med blotta ögat, det låter på din beskrivning som att det var en satelit du såg.

http://spaceflight.nasa.gov/realdata/tracking/index.html

http://spaceflight1.nasa.gov/realdata/sightings/SSapplications/Post/SightingData/sighting_index.html

Sateliternas syfte avgör vilken bana det ska ha. En militär övervakningssatelit vill man ju antagligen att den ska "scanna av" jorden hela tiden så dessa lägger man normalt lägre än den geostationära banan, vilket innebär att den måste ha högre fart och därmed täcker av jordens yta kanske varje dygn eller så.

En TV-satelit måste ju ligga still över den area som den ska sända till så denna lägger man i den geostationära banan.

Jag vet inte säkert, men jag gissar att ISS ligger under geostationära banan så det är nog troligt att det var reflexer från dess solpaneler du såg. Eller möjligen någon annan hyffsat stor satelit.

Det skulle vara spännande att komma över ett vanligt amatörteleskop och prova titta mot ISS. Med min begränsade erfarenhet av sådant så funderar jag om det funkar, dvs. om en stjärnkikare kan fokusera på så närma avstånd?

> <b>Med min begränsade erfarenhet av sådant så funderar jag om det funkar, dvs. om en stjärnkikare kan fokusera på så närma avstånd?</b>

Det kan i alla fall mitt teleskop (amatörskräp från Hobbex) utan problem. Jag har bl a testat att läsa av klockan på ett kyrktorn någon kilometer bort.

Synd att den ligger i en geostationärbana.. tror inte att den ligger synlig från Sverige =/

> <b>Synd att den ligger i en geostationärbana.. </b>

Har du verifierat det? Eller misstolkade du mitt inlägg :

"Jag vet inte säkert, men jag gissar att ISS ligger <b>under</b> geostationära banan"

Med det menade jag alltså att jag tror att den ligger i en lägre bana och alltså antagligen passerar Sverige lite då och då. Såvida den inte ligger i en bana som följer en och samma längdgrad hela tiden.

[Edit: Klantade mig lite med formatteringen]

Hultan,

För ett par år sedan höll jag ett kort föredrag på vår kurs om teknisk engelska på högskolan om justr IIS och jag vill minnas att den befann sig i en geostationärbana. Dock tittade jag runt lite på NASA och hittade en applet som kan användas för att ta reda på när satelliter etc passerar över en viss position på jorden.

http://spaceflight.nasa.gov/realdata/sightings/SSapplications/Post/JavaSSOP/JavaSSOP.html

Där kunde jag välja stockholm och ISI och få fram lite information. Kan vara så att det är en geo-sync bana det handlade om.

<info>
There is a difference between a geo-synchronous and a geo-stationary orbit. All Geo-stationary orbits are geo-sync orbits, but not all geo-sync orbits are geo-stationary. Geo-sync orbits are orbits that have a period of 24 hours. Geo-stationary orbits are circular orbits that stay over the same place on earth all the time.
</info>


Den här var också lite tuff http://science.nasa.gov/RealTime/JTrack/3D/JTrack3D.html

När jag började fundera på skillnaden mellan geostationär och geosynkron så blev jag plötsligt väldigt tveksam på geostationära banor. Hela grejen är ju att sateliten så att säga ska falla runt jorden med samma hastighet som jorden roterar med (på den breddgrader). Den hastigheten kan man ju ganska lätt räkna ut :
<info>
Jordens radie är ungefär 6400 km och geostationära banan ligger 36000 km upp (se beräkningen av geostationära banan nedan som är ganska lätt att göra i huvudet).

Hastigheten som en satelit vid ekvatorn måste färdas med för att följa jordens rotation är alltså :

v=s/t=42400 km * 2 * Pi / 24 h =~ 11 000 km/h

Men om sateliten ska följa t ex Göteborg så ligger banan på 57 breddgraden och hastigheten blir då :

v=s/t=cos(l)*11 000 km/h

där l är lattituden. Detta eftersom satelitens bana nu blir en mindre cirkel än vid ekvatorn.
</info>
Detta innebär ju att på nordpolen så måste hastigheten vara noll eftersom cos(90)=0 och sateliten borde alltså trilla i backen, eller om man så vill : Ingen satelit kan ha en geostationär bana över nord- eller sydpolen!?? Detta tror jag inte stämmer, jag måste ha tänkt fel. Det kan ju inte vara så att det bara existerar en geostationär bana och det runt ekvatorn?

<info>
Geostationära banan kan man för övrigt lätt räkna ut (i alla fall ungefärligt) med hjälp av Keplers 3:e lag och lite allmäna kunskaper om månen. Kepplers 3:a säger att kvadraten på kvoten mellan två sateliters omloppstider är lika med kuben på kvoten mellan deras radier...alltså

(T1/T2)^2 = (R1/R2)^3

Så för månen har vi omloppstiden 28 dagar (vilket jag avrundar till 27 :-) och för geostationära banan 1 dag. Vilket ger oss

(R1/R2)^3 = (1/27)^2 = 1/27^2

dvs förhållandet mellan geostationära banan och månens bana (R1/R2) är (och nu framgår det varför jag valde 27 dagar och inte 28) :

R1/R2=1/27^2=1/(3^6)^(1/3) = 1/3^2 = 1/9

Geostationära banan ligger alltså på ett avstånd av 1/9 av månens avstånd vilket ger :

1/9 * 400 000 km ~ 44 000 km från jordens centrum ~ 37500 km från jordens yta. Diffen beror på min approximation av omloppstiden för att det var lättare att räkna på 27 än 28 när man ska ta tredje roten ur :-) Liten diff blir det också på att månens avstånd är lite mindre än 400 000 km.
</info>